Armarna uppåt stäck

Eftermiddag dag 2.

Sitsträning.
Det var så sanslöst varmt så vi sköt upp ridningen ett antal gånger och klockan hann bli efter 7 då vi tog in den häst som vi skulle ha till vår sitsträning.
Jag var sist ut, gud vad svårt det var. Först i trav och sedan i galopp. Sitta med jockeyläder och klappa hästen både framför och bakom sadeln pluss variera sitsen mellan nedsittning, lätt sits och att stå i stigbyglarna.  Då man klappade på ena sidan var det väldigt viktigt att ha kvar vikten i foten på den andra sidan. Vid nedsittningen ska man känna sittbenen i sadeln - då har man en korrekt och avslappnad sits. Då vi stod upp i galoppen skulle vi också ha armarna rakt ut respektive rakt upp - oj vad vingligt det kändes, men otroligt nyttigt! Och på filmsnutten såg det inte alls så vingligt ut som det kändes. I den lätta sitsen skulle vi hålla händena som om vi höll i tyglar - vi har nog alla mycket mer i handen än vad vi tror då vi rider. Vi gick igenom stigbygels placering på foten och att den bredaste delen av foten trots allt är en bra bit längre bak än vad man tror.

Kvällspasset var på min fux igen.
Övning 1. Trav men med fokus på galoppen.
Efter framridningen var det övning av tempoväxlingar utmed volt och långsida. Det var bra att även kunna öka bara en del av en volt. Det var viktigt att hästarna svarade på både framåtdrivande och förhållande hjälper.

Övning 2. Trav.

Två hinder stod ungefär placerade på kvartslinjen, det första ett kryss med en travbom och det andra en oxer. Efter hindret skulle vi landa i höger galopp och svänga höger, så det blev en halvcirkel med en diameter av ca 7 meter!


Övning 3.

Nu var det tre små hinder, efter oxern stod det nu ytterligare ett kryss. Efter den lilla kombinationen skulle vi svänga vänster. Det gick riktigt riktigt bra och min fux hoppade upp sig riktigt fint!

Ett tipps vi fick var att "skumpa" i sadeln i anridningen (=sitta ner i sadeln med en väldigt lätt kontakt med sadeln) så att man störde hästen så lite som möjligt. Riktigt oväntat men bra tips faktiskt!
Jag fick väldigt mycket beröm för min ridning och hur fint fuxen hoppade med mig. Då tränaren sa "Varför hoppar du inte? Du borde byta från dressyr till hoppning, du rider ju jättebra!" blev jag otroligt glad! Har visserligen fått väldigt mycket beröm för min ridning de två senaste åren (Portugal och alla utlandsträningar har definitivt gjort sig betalt!) men med tanke på all skäll jag bara fick förrut känns det väldigt ovant men otroligt inspirerande!