Dagens första stopp var i portvinsbutiken där Giz botaniserade bland de olika sorterna som fanns i utbudet. Prisläget varierade från ca 10€ - 100€ så det fanns något för varje smak och plånbok.
Väl framme i Lissabon sken solen.
I stallet var det lika bra att ta tjuren vid hornen på direkten. Zagaia var häst nr. 1. Der blev ingen löshoppning då hon var helt lugn då vi släppte henne i rihuset. Hon kändes mycket bättre än tidigare. Även om hönsen bitvis var ett irritationsmoment… Det gäller att få henne böjd runt innnerskänkeln och böja nosen framåt och nedåt så att hon kan slappna av och arbeta genom ryggen samt att hon slappnar av mentalt. Bortsett från att vi fortsatte jobba med våra övergångar skritt – trav och ökningar – samlingar arbetade vi även med miniminiserpentiner utmed kvartslinjerna där hon bara skulle vända och böja sig för skänkeln. Svårt men otroligt bra övning! Plus att man måste vara väldigt snabb. Till slut var hon riktigt fin och avslappnad. Som ett litet lamm, men med känguruben ;) Hon kan jaga iväg en fluga mellan frambenen med sina bakben!
Under tiden red Giz Lef i skritt och lite trav.
Efter lunch var det dags för mitt sista pass med min lilla Alçeva. Först lite bus inne i ridhuset innan det var dags för allvaret under sadel ute på ridbanan. Idag stod han helt stilla då jag satt upp! Han har blivit bättre och bättre på det och idag var han som sagt helt stilla!
Efter att jag hade påbörjat min uppvärmning kom gårdens huvudtränare, som även är en av mästarna på portugisiska ridskolan, och tittade på då han var intresserad av den lilla bruna hästen som alla helt plötsligt börjat prata om. Så nu hade jag inte bara en tränare utan två riktigt riktigt bra! Det var bara att rida och göra exakt det som det kom kommentarer och instruktioner om. Det var så full fart att det inte var någon större idé att tänka utan bara att rida. Läng hästen, korta upp honom, böj lite, gör serpentiner, volter, en volt till, tid rätt ut, gör öppna, läng skritten, fatta galopp, få hästen att sänka sig. Tummen upp från min ordinarie tränare och ett good från mästaren fick mungiporna att hoppa upp ett snäpp till.
Då jag var klar ville mästaren prova hästen, då han lämnade tillbaka honom sa han smooth! Vilket var ett väldigt bra betyg. Jag var visst välkommen att komma tillbaka och jobba om jag ville!!! Mer glad än så borde man inte kunna bli. Hästägare hade tyvärr missat allt men fick se en snutt på videon och blev otroligt stolt över sin häst + att jag fick stort beröm för min ridning, han ville helst skicka över filmen till uppfödaren som var väldigt förtjusta i den lilla hästen. Jag har aldrig någonsin fått så mycket beröm för min ridning så det känns helt overkligt att de är så förtjusta i det lilla jag gör, men jag är helt överlycklig.
Stalldagen avslutades med ett riktigt långt samtal om komplexiteten med att hålla på med hästar och ridning, vad man bör fokusera på och vad man helt enkelt bara får lov att acceptera. Det är inte alltid så lätt och motgångarna kan vara många, även de i toppen kliver av sina hästar, lämnar dem i ridhuset och åker hem och funderar på vad och varför och om det finns någon mening med det hela. Det gäller bara inte ge upp utan försöka hitta lösningar på problemen så man kan nå nya mål.
Kvällsmaten var på vår standardrestaurang, kycklingsspett där kycklingbitarna var inlindade i rökt skinka – supergott! Och till efterrätt en liten god portugisisk kaka.
Lite ihopplockning av alla våra saker då vi kom tillbaka till rummet, men packningen får vänta till i morgon bitti. Får hoppas att stövlarna torkar till lite till dess.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar