Vad händer?

2010-11-02
Ser ut att bli en fin dag idag. Solsken och blå himmel tidigt på morgonen, upp till ca +20-25 grader under dagen. Frukost med marmelad, ost & olika sorters skinka.
Innan avfärd från Arruda dos vinhos gjorde vi ett stopp i telebutiken & köpte ett kontantkort till mobilen & ett till det mobila bredbandet, både vi och tjejen i butiken blandade både portugisiska och engelska helt friskt i hopp om att göra sig förstådda och det gick bra!Inte helt oväntat kom vi till stället vi skulle rida på, Borbas farm, innan vår älskade lilla tränare. De två första hästarna vi snubblade över var våra två gamla favoriter, min gamle kämpe Hugo och Giz ögonsten Lef. Lef var jättenöjd över att den trevliga människan med morötter och helt underbara kliandet var tillbaka igen. Mer avslappnad underläpp finns inte!

Giz fick rida Lef, som är hennes för de närmaste 10 dagarna, medan Antonios 6-åriga sto Zagaia skulle vara min häst, eller utmaning som Antonio kallade det. Som det sto hon är kan hon växla mellan fullblod och mula i humör vilket gör det väldigt svårridet. Att man dessutom får börja med i det närmaste unghästridning på varje pass med vikt varierande mellan inner och ytter stigbygel gjorde att det blev ytterligare en svårighetsgrad. Innertygel ledande till dess att hon ger efter och ingen kontakt på yttertygeln var allt annat än jag är van vid och det krävde extremt mycket koncentration att kunna rida på det viset. Talesättet ”all vår början äro svår, bättre går det år för år” stämmer in så oerhört väl! Passen börjar med riktig unghästridning då den är som klurigast för att senare under passet bli mer lättklassridning.
Vid galoppfattningar ska man lägga till innerskänkeln och ge efter på innertygeln medan man i avbrotten ska ge efter på yttertygel och samtidigt lägga till skänklarna. En riktigt bra övning är att rida öppna och därefter gå in på en volt så blir framdelen luftigare utan att påverka framåtbjudningen. Skönt i alla fall att det går bättre och bättre…